Om inspiration och kortlekar

04.12.2016

Jag har fått några frågor om var jag hämtar inspiration från. Min omgivning förstås! Labyrint - vägen in är en blandning av händelser som jag har varit med om, filmer jag sett och böcker jag läst.

Kära vänner och bekanta, ni behöver inte vara oroliga. Jag har inte försökt porträttera någon av er i boken. Skulle ni ändå känna igen någon egenskap får ni utgå från att det är universella karaktärsdrag eller att jag var ledd av mitt undermedvetna. Det finns några detaljer som jag har plockat rakt av - som en initialmaskerad och de kostymeringar som var med där: Maja som majstång, och Johans fantastiska och varma jordgubbskostym.

Sedan är det en mängd detaljer som jag har berikat mina karaktärer med: En scen från en av mina favoritfilmer finns med, min vän Evas härliga "Hola chiquita!", inspiration från humorgruppen Klungan, en obehaglig dumpning från studietiden - allt i ett enda hopkok.

Inget är nytt i sig, de flesta tankar är redan tänkta av andra människor som lever eller har levt. Jag har cirkulerat dessa tankar och satt dem samman i en ny konstellation.

Det finns en underbar liknelse som jag vill dela med mig av: När man tar en vanlig kortlek och blandar den väl, skapar man en ordning av korten som är fullständigt unik och som aldrig har existerat i den ordningen tidigare. Fakulteten av 52 (52*51*50 osv) blir ett enormt stort tal som inte går att räkna ut med miniräknaren (80 658 175 170 943 878 571 660 636 856 403 766 975 289 505 440 883 277 824 000 000 000 000).

Någon kreativ person har räknat ut följande liknelse för att man ska få en känsla för hur stort talet är. Tänk dig att alla stjärnor i vår galax hade en biljon planeter runt var och en, med en biljon människor på varje planet, som var och en hade en biljon kortlekar, som de med blandade med en hastighet av 1000 gånger i sekunden, ända sedan Big Bang. I en sådan situation skulle kortens blandningar börja repetera sig vid den här tiden.

Korten är de samma 52, men ordningen i din blandade kortlek är unik. Så är det med min bok. Det mesta är redan tänkta tankar och testade idéer, jag har bara blandat dem och lagt dem en ny ordning. Så vansinnigt vanlig men samtidigt underbart unik.