NICOLAS 5
Intelligens är förmåga att anpassa sig till förändring. Om man inte hänger med, dukar man under. Antingen som individ eller, om det vill sig riktigt illa, som art. De flesta människor är dåligt rustade till förändring, både mentalt och fysiskt. De genomgår en process av oro och frågeställningar som: "Hur påverkar det mig?" De har inte förstått fördelen - framgångsfaktorn. De ställer sig inte frågan: Hur vinner jag på det här? Nä, de drabbas av förändringen istället för att glida med den, som jag gör. När plogen går fram över marken gäller det att stå på axeln, eller ännu bättre, bakom styrhandtaget. Sedan handlar det bara om att glida med, och se de nya fårorna som bildas under en. Man ska aldrig hamna där nere. Gör man det, är det kört, då plöjs man ner och får en stor tilta över sig. Hamnar man där nere kommer man inte upp i ljuset igen.
Jag påstod aldrig att uppdraget skulle vara lätt. Tvärtom, det här är ett av mina svåraste uppdrag, men det är det jag gillar med mitt jobb. Verkligheten förändrar sig ständigt och jag behöver anpassa mig till rådande situationer. Mr Money ställer nya krav, som jag inte är van vid. Numera ser jag uppdraget som en chans till utveckling och möjlighet att lära mig nytt. Man måste behålla hungern för att lyckas och ha en framgångsrik karriär.
Ett är säkert - hon följer inte det vanliga flyktmönstret hos ett bytesdjur. Jag kan se ett avvikande beteende och ett ökat risktagande. Att studera flyktbeteende och instinkter när de kickar in, är annars en av de mest roande detaljerna i mitt yrke. Än så länge har det varit för lite av den varan.
Faktum är att jag är irriterad. Det är som en klåda i kroppen vars intensitet ökar för varje nytt drag hon gör. Det är ovanligt att jag känner så. Det oroar mig att jag känner en ackumulerande irritation, som hon helt och hållet är orsak till. Hon har fått mig att vara mindre framgångsrik än vad jag brukar. Jag vill bara förtydliga - Nicolas Blom är den mest framgångsrika i branschen. Jag misslyckas inte. Jag har hittills hundra procents leveranssäkerhet. Att en obetydlig tjej ska få mig att tvivla på min förmåga - det är IRRITERANDE. Det hettar om kinderna när jag tänker på det. Och när det hettar i kinderna då är jag nära punkten att inte kunna backa.
Jag gjorde ett felsteg, en kringdrivande katt kom i vägen. Band ihop benen och tuttade eld. Det blev högljutt. Lite för högljutt med tanke på att jag inte vill dra uppmärksamheten hit. Det kommer inte påverka mitt uppdrag. Jag har kontroll över mina känslor nu. Nog om detta. Det var bara en parentes.
En förändring har skett - hon har sett mig på nära håll och jag kan inte agera inkognito längre, vilket är en stor nackdel. Till min hjälp att smälta in i omgivningen har jag många förklädnader. Jag kan inta flera skepnader: en hjälpsam polis, en upptagen affärsman, vilsen turist - bara för att nämna några. Objektets rädsla är också till min fördel. Hittills har hon agerat oförutsett. Jag kan alltså förvänta oförutsägbarhet. Men jag har även sett rädsla. Jag kan lukta mig till rädsla som en blodhund. När den tar överhand försvinner eftertanken, och det är då jag slår till.
Nu är de i alla fall två, vilket ökar chanserna till att de ska bli tre. Det finns en möjlighet att de återstrålar igen. I så fall skulle jag få jackpot. Det handlar bara om att ha tålamod ett tag till, bevaka, ligga lågt och rapportera.
Min tältplats är idealisk, den ligger i en naturlig bunker, med vegetation runt om. Där har jag lä och skugga, och relativt nära till stranden. Inte för att jag går dit, den mesta tid spenderar jag på magen i kamouflagekläder i den glesa skogen bakom deras stuga. Med kikare kan jag följa deras rörelser inne i huset och i trädgården. På nätterna sover jag i tältet. Den första dagen var jag på helspänn för att inte förlora dem. Men efter att jag hade monterat en sändare på bilen kunde jag slappna av. Det fanns ingenting i deras beteende som avslöjade att de hade kunskap om min närvaro, därför kan jag utgå från ett ganska förutsägbart rörelsemönster.
Efter bara några dagar blev det lättare. Mycket lättare. Jag satte upp en open base transciever station och konkurrerade enkelt ut den lokala masten. De hade försett sig själva med mobiltelefoner som jag kunde identifiera efter några telefonsamtal. Numera kopplar alla mobilsamtal i området upp sig mot min basstation. Den klurigaste detaljen är att min Open BTS sitter i vid deras eget hus, gömd i garaget, och förses med el från deras elnät. Ibland överraskar jag mig själv med roliga lösningar. Man skulle faktiskt kunna saga att jag har ett sinne för humor.
Som sagt, intelligens är förmåga att anpassa sig till förändring. Vad människor inte känner till är att mobiltelefoner regelbundet kopplar upp sig mot närliggande master och har man bara tillgång till operatörens data, fungerar telefonerna som små GPS-sändare som skickar en puls till närmaste mast flera gånger i timmen. Det blev en elegant lösning, som jag är mycket nöjd över. Nu kan jag slappna av.